Syftet med denna studie var att undersöka vilka rutiner och kunskaper sjuksköterskor hade i samband med skötseln av perifera venkatetrar. Dessutom avsåg studien att undersöka om deras rutin och kunskap påverkades av erfarenhet. En kvalitativ intervjumetod användes och tolv sjuksköterskor på tre olika avdelningar intervjuades. Tre huvudkategorier framkom efter analys av materialet. Dessa var, rutin, kunskap och sjuksköterskans reflektioner. I vissa avseenden påverkade sjuksköterskans erfarenhet, skötseln och kunskapen, i samband med perifera venkatetrar. Trots kunskap om gällande riktlinjer för skötseln av perifera venkatetrar visade resultatet att sjuksköterskornas rutiner i samband med skötsel av perifera venkatetrar ofta var samma som de rutiner på avdelningarna där de arbetade..

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador på hudens barriär som en inläggning av Centrala venkatetrar (CVK) innebär kan dock KNS få tillträde till normalt sterila lokaler där de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK från patienter resistensbestäms bara några enstaka kolonier vilket gör det lätt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer på CVK från patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS på CVK från olika patienter. Kolonier från CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

INTRODUKTION: Inom sjukvården är perifera venkatetrar (PVK) vanliga och ett av sjuksköterskans ansvarsområde. Den förs in i en ven med hjälp av en kanyl, för att kunna ge patienter läkemedel, blod, samt upprätta eller korrigera vätske-, elektrolyt- och näringsbalansen. SYFTE: Att beskriva sjuksköterskans kunskap vid hanteringen av perifera venkatetrar. METOD: En litteraturöversikt som innehåller 14 vetenskapliga artiklar, som har granskats och analyserats. RESULTAT: Resultatet presenterades i kategorierna: aseptik, val av insticksplats, val av storlek, dokumentation, regelbundna byten, förebyggande av tromboflebit och hantering av svårstuckna patienter.

PICC-line är en central venkateter som läggs in via en perifer kanyl i överarmen med hjälp utav ultraljud. Patienter som behöver intravenös behandling i mer än fem dagar är i behov av en central venkateter för att säkerställa tillförseln av dessa läkemedel. Inläggning är kostnads effektiv, den kräver ett minimum av resurser och görs utav picclinesjuksköterskor. Denna kvalitativa studie med semistruk-turerade frågor syftade till att ta del av patientens upplevelse av att få en PICC-line kateter inlagd. Kände patienten sig lugn under ingreppet, var han eller hon väl informerad och upplevde personen någon smärta? Tio intervjuer genomfördes och resultatet visade att informanterna kände sig lugna och att smärtan var låg.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans rutiner i samband med insättande och omvårdnad av perifera venkatetrar samt att beskriva observationer och åtgärder som sjuksköterskan gör för att undvika komplikationer. Artikelsökningen har skett i databaserna: Elin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO-host och Elsevier. De sökord som använts i olika kombinationer var: peripheral, intravenous, catheter/line/cannula, handhygiene, nurse, infections, phlebitis, routine och technique. Artiklarna skulle vara vetenskapligt skrivna på engelska och fick inte vara publicerade före år 1996. Sammanlagt inkluderades 20 artiklar i litteraturstudien varav 16 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 där båda designerna fanns representerade.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnan. Störst risk att drabbas är framför allt medelålderskvinnor. År 2012 drabbades 8490 kvinnor av bröstcancer i Sverige och år 2011 genomgick totalt 3993 kvinnor mastektomi. Syftet: Var att undersöka kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturöversikt som bygger på både kvalitativa samt kvantitativa artiklar, 14st.

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador på hudens barriär som en inläggning av Centrala venkatetrar (CVK) innebär kan dock KNS få tillträde till normalt sterila lokaler där de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK från patienter resistensbestäms bara några enstaka kolonier vilket gör det lätt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer på CVK från patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS på CVK från olika patienter. Kolonier från CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

Vi anser att begreppet centrala webbplatser på ett tydligt sätt beskriver de webbplatser som utgör en beroendeställning i samhället. Men är dessa webbplatser utformade på ett sådant sätt att de når fram till alla potentiella användare, som har intresse av de tjänster som tillhandahålls? Genom att undersöka användbarheten på de största Internetbankerna i samhället, inom ramen av en fallstudie, så har vi skapat oss en bild av den komplexitet som råder på denna typ av centrala webbplatser, med tanke på de behov som måste uppfyllas. De slutsatser vi kan dra av undersökningen påvisar att det finns användbarhetsproblem som främst kan kopplas till den äldre generationen av användare, men att de centrala webbplatserna i överlag är användbara..

Uppsatsen behandlar efterfrågan för en tidsperiod i centrala Luleå. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som styr efterfrågan för en tidsperiod, till exempel en eftermiddag i centrala Luleå. Fokus ska ligga på vilken påverkan parkeringsavgifter har på den tidigare nämnda efterfrågan. Uppsatsen inleds med en beskrivning av hur Luleå ser ut som handelsstad och även hur frågan angående slopande av parkeringsavgifter har diskuterats. Efterfrågan grundas på prisnivån, inkomstnivån, smak och preferenser samt individens framtidsutsikter.

Idag finns det ingen som granskar läroböcker i Sverige. Enligt forskarna spelar matematikläroboken en dominerande roll i matematikundervisning i Sverige. Därför bör mer uppmärksamhet riktas mot läroböckernas kvalitet. Mitt syfte med denna studie är därför att se om och i vilken omfattning alla centrala aspekter inom grundläggande taluppfattning, addition och subtraktion finns med i tre matematikläroböcker för årskurs ett. Med centrala aspekter menas aspekter som är väsentliga för att eleven ska kunna bygga sitt vetande i ett visst ämnesområde.

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklärare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterära texter, även upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lärarna föredrar att använda i sin undervisning. Syftet är att försöka få en inblick i hur texturvalet hos gymnasielärare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gå till.Nio svensklärare som arbetar på gymnasiet har intervjuats via mail.

Studiens syfte var att undersöka om en veckas retentionsintervall påverkar vittnens minnesbild. Vidare undersöks om man kan inkorporera missvisande information i ett vittnesminnesbild och om vittnen minns centrala detaljer i större utsträckning än perifera detaljer.Totalt deltog 17 män och 31 kvinnor i studien. Försökspersonerna fick se en filmsekvens på 1.35 minuter. Vidare fick de fylla i ett frågeformulär med 10 frågor. Efter en veckas retentionsintervall fick försökspersonerna fylla i samma frågeformulär men hälften hade fått en sammanfattning med vilseledande information.

Ämnesval är organisationsteori med utgångspunkt från processorientering av den centrala ledningen i Försvarsmaktens (FM) och om det bidrar till effekttänkande. Uppsatsen undersöker om processorienteringen av Försvarsmaktens Högkvarter (FM HKV) teoretiskt kan samspela med FM doktrinära utgångspunkt i effekttänkande.FM HKV har sedan tidigt 2000-tal arbetat med införande av processorientering i den centrala ledningen. Flertal utredningar, beslut samt hemställan till regeringen vittnar om detta. Parallellt har FM infört effekttänkande, främst baserat på andra länders krigserfarenheter.Dessa två förhållningssätt betraktas vanligtvis som två ytterligheter, där effekttänkandet har starkt fäste i insatsperspektivet och processorienteringen har starkt fäste i förvaltningsperspektiv. Vid en jämförelse påvisas flertal likheter mellan processorientering och effekttänkande, men det finns områden där likheter ej kunnat återfinnas.

Låt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanesträckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvågradersmålet till 2050.Studien använder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgår från ovanstående antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjälp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsområden från ett konsultbolag i samhällsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, där backcastingtekniken tillämpades.Syftet med studien är att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka år 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestämde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvågradersmålet, samt att ge exempel på hur backcasting kan användas i samhällsplaneringen.Studien utgår ifrån att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förändring mot en hållbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har även ett aktörsperspektiv och kartlägger vilka aktörer som idag är med och påverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och påverka utvecklingen.

Studiens syfte är att undersöka eventuella skillnader i användningen av tre centrala begrepp (missbruk, tungt missbruk samt öppenvård) inom missbruksvården. De frågeställningar som behandlas är; (I) Hur används de centrala begreppen; missbruk, tungt missbruk och öppenvård i texter kring missbruksvård? (II) Om det föreligger skillnader i användandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstås utifrån socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet har analyserats utifrån ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder på att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som också vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig åt genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende.